torsdag 25 mars 2010

Jag har en hemlighet som ingen enda vet,
Jag säger ingenting mer än det.
Jag har ett hemligt språk, som ingen annan kan.
Det är rätt bra att ha det ibland.
Jag har en hemlig plats, jag har en hemlig vrå.
Jag talar inte om mer än så.
Jag har en hemlig vän, en mycket hemlig vän.
Och ingen enda får veta vem
Förlustens hela storhet jag ej har fattat än,
vet dock att jag förlorat min allra bästa vän.
Då viskar jag dom orden det vackraste jag vet.
Du var mitt allt på jorden och min i evighet.
Vi hann inte med allt som vi ville göra
Men vi hann med allt som vi gjorde

Vi ville ha mer tid med varandra
Men vi hann med att vara tillsammans

Vi kunde inte ha älskat varandra mer
Vi kunde inte ha älskat varandra mindre
Och den kärleken består

Du kommer alltid att finnas med mig
Och jag kommer alltid att finnas med dig
För så har det varit och så kommer det förbli

Vi hann med allt som vi gjorde
Vi hann med att vara tillsammans
Och kärleken består – för evigt

mer gaddar

Sen blev det att jag gick till han i byn där jag bor flera gg =)

Alice är en hund jag hade för många år sedan och pga henne träffade jag en vän som jag har kontakt med än idag, så hon har en likadan tatuering på samma ställe som jag



Sen blev det denna oxå =)



Givetvis har min make sin egna plats..<3



Sen va älsklingen där och gjorde sin oxå =) NICE!



Och nu e det nog snart dags att gå igen... Me like it...

Gaddar

Först såg den ut så här, det va en barndoms vän som började göra den...
Va då osäker på om jag vill ha mer eller om jag ens ville ha färg..



Sen gick jag till en tatuerare där jag bor och han fyllde ut den o la till färger, riktigt nöjd..

Saknad

Känner ni ibland eller ofta att ni saknar någon som funnits i ditt liv och betytt så oerhört mkt för dig men som idag inte finns kvar där?
Av någon anledning så är det i stort sett bara killar jag saknar, konstigt det där men tror det beror på att man kommer bättre överens med dom än med tjejer, tjejer e väldigt avundsjuka och duktiga på att snacka sin skit tyvärr..

Kim Är nog den jag saknar allra mest och som jag ALDRIG får tillbaka.
Vi lärde känna varann i 7an och han va min klippa i livet, vi umgicks dagligen och fanns där för varandra som bästa vänner..
Han hade det jobbigt och även fast vi sågs varje dag många timmar märkte jag aldrig hur dåligt han mådde =( Han hade en fasad som ingen kunde knäcka.
I 7an började han med drogerna..
Han tog sig aldrig från dom, och varför vi gled isär vet jag inte jag flyttade till tibro o fick min dotter..
Efter ngr år ringer telefonen och rösten på andra sidan säger att Kim är död!!!
Han orkade inte mera och hade hängt sig.
Får även då reda på att han sökt mig under 1år att han behövde mig, kunde jag på ngt vis ha förhindrat att min underbara Kim försvann?
Det är ngt jag aldrig kommer få veta.

Johan Fanns i mitt liv från jag va 11år.. han va mkt äldre och enligt mig tuff o spännande...
Åren gick och han fanns alltid i närheten, visste att han kom om jag behövde hans hjälp eller tröst.
Nu är det 1år sedan jag hörde ngt från han och det känns så trisst, vi va dock vänner o lite till, vi visste allt om varandra...

Hittade kort

Detta är DÅ!! 2006




och detta är NU!!2010