Saknad

Känner ni ibland eller ofta att ni saknar någon som funnits i ditt liv och betytt så oerhört mkt för dig men som idag inte finns kvar där?
Av någon anledning så är det i stort sett bara killar jag saknar, konstigt det där men tror det beror på att man kommer bättre överens med dom än med tjejer, tjejer e väldigt avundsjuka och duktiga på att snacka sin skit tyvärr..

Kim Är nog den jag saknar allra mest och som jag ALDRIG får tillbaka.
Vi lärde känna varann i 7an och han va min klippa i livet, vi umgicks dagligen och fanns där för varandra som bästa vänner..
Han hade det jobbigt och även fast vi sågs varje dag många timmar märkte jag aldrig hur dåligt han mådde =( Han hade en fasad som ingen kunde knäcka.
I 7an började han med drogerna..
Han tog sig aldrig från dom, och varför vi gled isär vet jag inte jag flyttade till tibro o fick min dotter..
Efter ngr år ringer telefonen och rösten på andra sidan säger att Kim är död!!!
Han orkade inte mera och hade hängt sig.
Får även då reda på att han sökt mig under 1år att han behövde mig, kunde jag på ngt vis ha förhindrat att min underbara Kim försvann?
Det är ngt jag aldrig kommer få veta.

Johan Fanns i mitt liv från jag va 11år.. han va mkt äldre och enligt mig tuff o spännande...
Åren gick och han fanns alltid i närheten, visste att han kom om jag behövde hans hjälp eller tröst.
Nu är det 1år sedan jag hörde ngt från han och det känns så trisst, vi va dock vänner o lite till, vi visste allt om varandra...